måndag 17 oktober 2011

who would have known how bittersweet this would taste

haft deppmode on senaste dagarna, eller timmarna. eller jaa.
längtar mest till jobbet, där jag känner mig någolunda hemma, och där jag
kan träffa bra folk. normalt folk. som inte dömmer dig utifrån din lägenhet, ditt jobb,
din solbränna, din kropp, dina kläder och kvaliteén på ditt hår. aa ni fattar grejen..

högst upp på listan står en lägenhet i stan. måste. finns inte så mycket val.
kan inte ha det såhär, har det viktigaste i väskan, åker runt och sover hos folk.
tacka vet jag västerviksfolket, vi håller ihop.

eftersom klockan är efter 12, så kan man rent teoretiskt säga att imorgon åker jag hem!
finaste västervik. längtar sönder.
fan det är lätt att känna sig liten i en så stor stad och ensam bland så mycket  folk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar