jag blir nästan lite grinig när jag ser bilderna från studenten, det känns så sjukt långt borta..
en vecka efter stundenten flyttade jag till mallis, va där i tio veckor, mellanlandade i västervik
4 veckor och flyttade senare till stockholm. ibland känns det som jag flyttat hemifrån lite för tidigt.
saknar hemmet och familjen så det gör ont. hur bra stockholm än är, så älskar jag västervik
och allt den staden gett mig. på söndag åker jag hem på besök, träffar malin och emma innan de åker.
sen ser man inte dem förens i vår. det värker i hjärtat att vi inte ses så ofta längre.
men vad kan man göra när man vill olika saker och dras till olika platser?
visst ser jag så mycket yngre ut på bilden?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar